G-town
Idag älskar jag det mesta, ochd et är inte Oslove. Nej det är G-town.
Tillbaks i Gislaved från inatt tills måndag. Familj, vänner, ett stort hus med stort kök, ett fullt kylskåp och mina högtalare som dunkar Kapten Röd. ♥ Idag mår jag bra.
Love today.
För första gången på något som känns som hundra år vaknade jag och kände mig fri från alla måsten. Jag vaknade utan ångest, och utan en fet hangover. Jag är nöjd.
Oslo är idag Oslove och solen skiner igen. Jag tror bestämt att det är åters första riktiga shortsdag, och det tänker jag fira. Häng i Sofienberg. No doubt.
Eeeeh?!
Vore detta en kvällstidnings förstasida skulle ni nu läsa sjuka random ting hände svensk flicka i Oslo en nykter lördagskväll. Dock är detta varken Aftonbladet eller VG, så uttrycker istället kvällens senaste timmar med två ord; heeeell no.
.
Kom hit. Få mig att skratta som du gjorde förut. Var anledningen till ständig försovning och ständig stress till jobbet. Somna i vardagsrummet, och följ mig till jobbet tidigt klockan 6. Jag vill ha nån att irritera mig på ibland, och någon som gör dåliga dagar bra. Håll mig sällskap när jag har tråkigt, och planera överraskningar i smyg. Kom hit och drick vin sådär spontant som vi gjorde förut. Kom hit och styr upp igen. Men mest av allt. Kom hit och få mig och skratta igen.
You snooze, you lose.
Det där med ångest är en så galet onödig sak. Jag antar att jag är över den delen. Jag antar att jag plötsligt slutade bry mig. Alls.
Välkommen tillbaka, Herr Ågren.
Söndag, precis som i tisdags. Jag antar jag gjorde en måndagsrepris. Likadan, men annorlunda. Sista gången.
Godnatt.
Godnatt.
.
En vecka känns idag som ett år.
Aj i ögat.
Hela dagen, från det att jag vaknade tills nu, har spenderats i sängen. Tyck-synd-om-mig-dag med Sex & the City. Vaknade med enbart ett öga i morse. Ögoninflammation. FML.
Dock så är jag redan nu på bättringsvägen, och ser fram emot en utgång imorgon kväll.
Nu ska jag krya på mig ännu mer, äta popcorn, ta en dusch och hoppas på att solen tittar fram.
Måndag säger vi väl.
Det är onsdag kväll och jag fattar ingenting. Jag tycker det är måndag, men antar att kalendern har rätt. Det där med röda dagar och ledighet är aningen förvirrande. Söndagsångest på en tidsag gör inte heller saken bättre.
För övrigt så är Herr Ågren fortfarande på besök. Hoppas på ett adjö i samband med nattens sömn.
Dock så är livet underbart ändå. Klockan 16 imorgon tar jag helg. Behöver inte säga mer.
Godnattpuss.
Idag hatar jag att du flyttat.
Herr Ågren kom på besök i morse. Hav tio, och jag hoppades att det inte var verklighet. Det där med bakfylleångest är det dummaste jag vet.
Ledtrådarna av vad som egentligen hände igår berättar dock att kvällen var värd. Ett frikort i fönstret, "kyss vem du vill" och en piratflagga tatuerad på armen (ingen fara mamma, den är fake). Behöver inte säga mer. Bra kväll. Mindre bra dag idag.
.
Det blev plötsligt så tomt. Inte längre blir jag väckt klockan 3 för en helt idiotisk "jag skulle bara se om du var vaken". Inte heller styr någon efterfest en tisdagsmorgon klockan 5. Ingen yrar längre runt i en halvtimma för att se till så han inte glömt något oviktigt. Det är numera jag som spelglar mig mest, och det är jag som byter kläder flest gånger innan utång. Här finns ingen som överraskar med heartshaped pancakes eller dunderfrukost med tända ljus. Ingen lagar längre middag man vill äta sig enorm på och ytterdörren är ständigt stängd. Den där alldeles fantastiska söndagsspontaniteten är borta. Likaså Big Brotherhäng i min säng. Ingen får mig längre att gråta av skratt. Fan, det är verkligen tomt. Och jag saknar dig.
Nej.
Det här känns inte bra någonstans.
95 procent sömn.
Söndagen var här igen, och jag orkar knappt reflektera över helgen. Torsdag till söndag. Långhelg. 4 av 4 dagar har bestått av 95 procent sömn och festfaktorn har varit noll. De resterande 5 procenten har ägnats åt att se på Sex and the City i sängen. Antar att jag inte ska klaga. Sömn var mer än behövligt och jag tror min kropp mår bra nu.
Nu är klockan 23. Kvällssällskapet har gått och imorgon är det jobb igen. Antar att jag kommer fastna framför Sex and the City ikväll igen. Bra rehab mot klumpen i magen.
Godnatt.
Wasting time
He's just a waste of my energy
And I'm just wasting his time
So why don't we get together
And we could waste everything tonight
The world can overwhelm me
Jag vet inte om det beror på dagen, sömbrist eller besvikelsen. Att känslorna är överväldigande och på samma gång inte finns alls. Stress? Eller beror det på att vår underbara Hilde idag lämnade Kollektivet för att pröva vingarna på egen hand. Kanske är det lite av varje helt enkelt.
Jag antar att det blir en såndär kväll. Sex and the City säsong ett. Från början till slut. Rakt av.
